Antal besökare

lördag, augusti 20, 2011

Namnlös

En dag som inte går att beskriva..

Ella har äntligen fått se vars flygplanen sover (hennes egna ord) och hon har var helt överlycklig över det.. Hade stora ögon och pekade och kikade på allt som fanns. Nu kanske ni förstår att vi var på flygets dag på falmarks flygplats. Vi stannade dock inte så länge då det gick ganska fort innan Ella vart rastlös i vagnen och vi ville inte behöva spronga efter en trotsig unge som gör ALLT tvärtom mot vad vi vill.

Hon visade sin rätta takt genom detta:
Jag: Vill du fara till farmor och farfar?
Ella: Jaa!
Jag: Men då måste du ha kläder på dig..
Ella springer för livet iväg.
Jag: Om du inte tar på dig kläder så stannar vi hemma.
Ella: Nej!
Jag: Men jag kan hjälpa dig att ta på dig kläderna..
Jag närmar mig Ella sakta med kläderna i famnen.
Ella springer ännu en gång ifrån mig och gömmer sig under täcket i min säng.
Jag: Men då stannar vi hemma då..
Ella: Nej!
Hon kommer sakta mot mig men när jag ska ta i henne så försöker hon smita igen, men denna gång hinner jag ta fast henne och hon sprattlar och kämpar emot mig hela tiden men jag får iaf på henne kläderna.. Jag får även på henne skor och jacka och även det trots att hon sprattlar emot mig.

Detta utspelar sig på vad man kan tycka en evighet men det varar bara 10 minuter...

Tror ni att någon är inne i trotsen eller vadå?

Man försöker vara pedagogisk och prata med Trollet, men vissa gånger orkar man bara inte gå igenom 75 olika saker och testningar bara för att få Trollet att sitta i sin stol i bilen... Men vad gör man? Man andas och räknar till 10 (väldigt bra övning för att lugna ner en)..

Idag har vi dock Trollet hos hennes farmor och farfar för att hon ska få lite (läs: mycket) uppmärksamhet...

1 kommentar:

  1. I know the feeling! Trotsen är iiinte kul!

    /Lisa

    SvaraRadera