En sak jag aldrig förstått är dessa jojo-bantare som går ner i vikt via olika metoder för att sen gå upp allt igen genom att byta tillbaka till samma gamla vanor.
Alla olika dieter: Lchf, lchq, gi och alla andra bokstavskombinationer förstår jag inte riktigt heller.
Missförstå mig rätt nu. Jag är för att prova nya rätter och nya sätt att laga mat på. Men att änvända en diet/ bantningskur är det jag inte riktigt förstår.
Jag är ju en som absolut inte räknar kalorier / kolhydrater / allt annat man kan räkna inom mat. Det syns ju säkert också på mitt midjemått, men för mig handlar det mer om enklare metoder.
Har jag ätit bra? Lite grönsaker/frukt? har jag rört på mig? Träning?
Så ser jag på tillvaron. man äter det som är gott (och hyfsat nyttigt, iaf lite grönsaker med) och sen om kroppen inte klagar så får det vara bra.
Sen är det ju så att de som känner mig vet att jag har och alltid haft problem med frukt och grönt. Något jag kämpar med än idag just för att få i mig lite bra och nyttig mat.
Det är oftast inte så att jag inte tycker om det utan det har handlat om något annat. Själv säger jag att jag har lite matfobi, just för att vissa saker måste jag kämpa med för att få i mig och kunna äta det.
När jag var yngre brydde jag mig inte så mycket om det, men nu när jag har barnen som ser mig som en förebild så vill jag inte att de ska hamna i samma situation som mig själv.
Därför försöker jag nu att alltid, vid varje mål ha något nyttigt tillbehör till maten. En burk Majs, lite morötter eller en liten sallad gjord av gurka, melon, paprika och dylikt.
Barnen har ju anammat detta så man måste nästan portionera ut den salladen för annars äter de bara det... Kanske inget fel med det, men lite annat borde de ju också få i sig.
Det var nog det från mig denna gång. Vi hörs...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar