Och nu har jag fått veta att min "gammelfaster" oxå har dött.
Båda var gifta med min morfar/ morfars bror. De var vänner.
Jag spenderade mycket tid när jag var liten med och hos dem.
Min mormor var den som alltid såg lösningar i alla problem, hon som ställde upp med kort varsel och som gärna hjälpte till överallt.
Hon var alltid trevlig, gullig och snäll.
Något som både min mormor och g'faster hade gemensamt var att de tyckte man hälsade på för sällan. Och det var nog sanningen men livet står inte stilla och nu får man aldrig chansen att ändra på det.
Blev visst ett riktigt Depp inlägg det här. Men just nu är sorgen och saknaden stor och uppdateringarna kanske inte kommer så fort.